Följ med på min resa 8/5-83
....till USA.
En resa via mina brev till mina föräldrar. Jag var 18,5 år när jag tog mig till New York för att arbeta som au pair.
Mina föräldrar har gått bort sedan några år tillbaka, de har tagit tillvara på alla de brev som jag skrev när jag var iväg, det här blir som en dagbok för mig då jag skrev väldigt utförligt till dem varje vecka.
Jag har valt att publicera de här breven och hur det var på den tiden att åka.
Jag har också fått varje vecka brev tillbaka från mina föräldrar så i varje inlägg kommer det innehålla två stycken brev.
Jag är stolt över mig själv när jag tänker tillbaka, jag var ny debuterad diabetiker men det var inget som hindrar mig till att ge mig ut på mitt stora äventyr.
Nu börjar det.
(Det som jag skriver inom parantes är små förklaringar så att ni som läsare ska förstå)
Brev 1, 12/5-83
Hejsan
Hoppas ni alla mår bra. Själv mår jag som fisken i vattnet än så länge.
Resan hit gick bra.( jag åkte turistbuss en bit från Malmö med en gammal lärare, Tommy som arbetade extra som reseledare) Jag tog ju tåget från Liege till Bryssel när jag kom dit skulle jag ju haft taxi till hotellet. Men jag tänkte att jag skulle ta ett tåg till centralstationen. Jag stod och tittade på en karta och funderade på hur jag skulle resa. Det kom en kille som jag börja prata med. Han kom från England. Vi skildes och jag tog tåget. Sen promenerade jag till hotellet. Jag betala och satte in mina grejer i rummet sen var jag tvungen att gå en runda, ut och titta. Torget Grand Palace låg bara 50 m från hotellet. Gissa om det var fint. Med alla dessa tinnar och torn. Jag gick och titta i affärer. Klockan 17:00 skulle Tommy ringa och jag låg på mitt rum och trodde att det skulle koppla upp samtalet. Men icke sa Nicke. När klockan var 17:30 vaknade jag. Jag gick ner och mycket riktigt hade han ringt. Det var typiskt för jag trodde faktiskt att de skulle koppla upp det. jag gick ut och satte mig och tänkte att det skulle vara kul om engelsmannen. Paul hade varit där så att man hade haft någon att prata med. Rätt som det var kom han gående förbi. Vi satt och prata ganska länge. Jag gick och åt middag och han skulle gå en runda. När han kom tillbaka hade jag ätit upp. Jag ringde till er. Sen gick vi en lång runda. Han tyckte min engelska var bra. konstigt va?
Vi gick in på en mysig pub och drack kaffe. Vi prata till 10:30. Han följde mig till hotellet.
På morgonen åt jag frukost och sedan packade jag ner sakerna. Jag tog ett kort på den lille pojke som kissar, Manneken Pis innan jag tog tåget till flygplatsen. Jag hade god tid på mig att kolla in läget där. Klockan 12:30 checkade jag in. Jag träffade en amerikansk kille, Fritz som skulle med samma plan. Vi satt på flyget och pratat och prata. Han tyckte också att jag pratade bra. Han hade studerat i Frankrike. Jag blev mer och mer nervös ju närmare vi kom i USA. Men när jag kom till den första gubben visade jag passet. Han frågade inte så mycket. Bara hur länge jag skulle stanna och vem jag skulle bo hos, om jag skulle arbeta. Det var ju inte svårt att svara på. Jag hitta mina väskor, sen var det tullen men det var inte heller så svårt att komma igenom. Det enda som var obehagligt var när han fråga om jag hade presenter till familjen nej sa jag brukar man inte ha det sa han usch tänkte jag men så sa jag -måste man ha det -nej sa han sen var det bara att traska igenom.
Annika (Tjejen som arbetade som aupair i familjen) hämtar mig, vilken känsla det var att se alla skyskaporna. När vi kom hem var bara Billy (pappan) och Patrik (sonen 5 år) hemma. Det bor i ett söt hus. Jag fick ett Rosa rum. Men när Annika åker hem ska jag sova i hennes, ljusblått och vitt. Jag gick och la mig tidigt för jag var supertrött. Jag sov 13 timmar
Nästa dag var intressant. Patrik är en söt liten pojke. Han kan komma och börja pussa en helt utan vidare. Han hade sagt till Annika att han skulle älska mig tills han skulle dö precis som hans bruna mus, gulligt va? Vi var ute och mata kaninerna. På eftermiddagen var vi och lämnade Patrik i skolan. Vi körde till Anki och Annika två svenska au pair.
På kvällen var jag och Betty (mamman) i affären och tittar på vad jag kunde äta. (I och med jag är diabetiker) Vi köpte lite av varje.
Grannens tösen Lilian kom in jättetrevlig var hon. Vi ska gå på studio 54 på fredag. Annika ska jobba då. Det ska bli kul.
Gissa om tv är bra. På morgonen är det tecknade filmer och vi ska inte snacka om unika filmer som går här. Joakim du skulle trivas här. Två kanaler kan man välja mellan.
Sen har det inte hänt något mer, men det är ju bara andra dagen jag är här. Hoppas ni har fint väder hemma. För här skiner solen jag hoppas det håller i sig, ni får hälsa alla för jag väntar lite att skriva till de andra, tills det hänt något här.
Ha det så bra vi hörs snart igen
Stora bamsekramar Christine
PS Billy har ringt till en läkare som han känner och han har fått en hel bunte med papper och på det står det allting som är bra att köpa för diabetiker. Superbra
Kommer ni ihåg hur många kalorier jag skulle ha i mig var. För jag gör det inte, det ville veta det skriv det i nästa brev ni skickat till mig är ni snälla.
Puss och kram
Brev från mina föräldrar
Brev nr 1, 20/5-83
Hej Christine
Tack för mors dagskort och brevet, det kändes skönt att du tänker på oss. Vi mår bra och vi glädjer oss och att du får uppleva och berätta för oss.
Det var synd att du inte fick prata med Tommy. Jag hoppas att du har hans adress och kan skriva och tacka för hjälpen att komma till Bryssel.
Hur mycket fick du betala för rummet i Bryssel? Fick du inget att äta på planet? Vad sa tullen om ditt insulin och sprutor? Har du bokat om din flygbiljett? Du kan väl skriva och berätta om familjen och deras hus. Hur gammal är Lilian? Går hon i skolan eller arbetar? Studie 54 är det diskotek i New York som alla kändisar går på? Har inte du börjat jobba tillsammans med Annika eller var du fri på fredagen? nu när jag ställt så många frågor till dig får jag berättar lite vad som har hänt hemma i Sverige
Hur mycket fick du betala för rummet i Bryssel? Fick du inget att äta på planet? Vad sa tullen om ditt insulin och sprutor? Har du bokat om din flygbiljett? Du kan väl skriva och berätta om familjen och deras hus. Hur gammal är Lilian? Går hon i skolan eller arbetar? Studie 54 är det diskotek i New York som alla kändisar går på? Har inte du börjat jobba tillsammans med Annika eller var du fri på fredagen? nu när jag ställt så många frågor till dig får jag berättar lite vad som har hänt hemma i Sverige
På söndagen när pappa varit i trädgården märkte han att Rossellerna (fåglar) var ute när han tittade i holken var där en liten unge som de hade övergivet. Pappa tog in den och börja mata den varannan timme med en liten spruta, han får ha den med till sitt jobb och när vi kör någonstans. Den var så tam, den gick till pappa när han hörde hans röst imorse när han matade Charlie som han heter stod han på skärbräda, pappa skulle ta något i kylskåpet då trillar han ner och dör.
Onsdagen efter att du åkt var pappa och jag hos Gunilla och Günter, Joakim lämnade och hämtade oss. sedan i helgen köpte vi blommor och plantera det i trädgården. Lördagskvällen gick vi åt kinamat
Lördagen 28 maj flyger Pia till San Francisco.
Jag har fått besked att jag får stanna på fritidshemmet tills Nina ska börja den 6/2-84. Jag blev jätteglad
Onsdagen 18 maj var vi på fritidshemmet ute i Lillolas. Vi promenerade vi stranden. Där stod en mamma och en liten pojke som kastade Sten i vattnet när vi hade gått förbi sa Johan de bor på vår gata, pojken heter Carl. Då gick jag till tillbaka och frågade om det var Mona och Carl. Jag sa att jag var din mamma, sen berättade jag om resan. Hon sa att du hade lovat att skriva, hon tyckte du var en rar och duktig tjej som stod med båda fötterna på jorden och visste vad du gjorde. Glöm nu inte att skriva dina adress till alla som du skriver till så får du många brev från alla dina vänner
I eftermiddag har jag varit hos Carina och klippt mig. Eva i Rönneberga hade precis varit där före mig. Hon hade sagt att jag skulle cykla upp till dem. Carina berättade att Bodil skulle passa Kimmy imorgon förmiddag. Carina sa att hon saknade dig alla redan.
Nu är klockan 5. Pappa kom precis hem. Han berättade att vi, Gun och Roy, Olle och Bodil skulle åka med Grenåfärjan. Imorgon pingstafton
Billy och Betty verkar snälla som ordnar och vill hjälpa dig med diabetesen. Jag kommer inte ihåg hur många kalorier du skulle ha. Vi har tagit stenciler på två olika kostlistor. Vill du ha recept på mat och bröd eller något annat som står i de böckerna som du fick på lasarettet så kan vi ta stenciler och lägga i veckor revyn som jag snart skickar till dig.
Har du varit på fritis centret och simmat eller gjort något annat som Annika berättade om
Har du tagit prover på dig vad visar dom kan du motionera när du har ätit?
I ena veckor revyn var en stor bilaga om hur man bygger surfingbrädor kan jag ta bort den och lägga ditt recept istället?
Jag ringde till Kerstin W hon bad mig hälsa till dig det har mormor och morfar farmor Carina, Mona, Kristina, Gunilla, Inger B och många andra också gjort
De väntar på att få höra ifrån dig.
Har brevet med det intyg som doktor Gykan skrev kommit fram?
Ha det så bra lilla Christine vi väntar på brev ifrån dig. Vi skriver snart igen
Puss och kram
Från
Mamma pappa
Joakim
PS
Kristin, den svarta boken skickar jag på tisdag när posten öppnar för brevet måste vägas.