Brev nr 2 USA 1983
Brev nr 2, 19/5-83
Hej på er allesammans
Jag hoppas ni mår bra och att ni inte saknar mig alltför mycket. Jag mår bara bra och allt annat är också bra. Alla är jättegulliga. Billy och jag var i en affär minst 2 timmar. Vi gick igenom precis alla hyllor och titta på ingredienserna för varje vara. Det har varit ganska kämpigt nu i början. Men det lättar lite för varje dag. Det är precis som när jag fick min diabetes. Man lär sig efterhand som tur är.
Här bor en tjej från Los Angeles. Det är Annikas kompis. Hon behöver inte betala något för mat med mera utan Billy sa att hon bara behövde hjälpa oss med hushållsgöra, snällt va? Så Marie Molin för säkert bo här men det frågar jag ju inte nu. Det får bli lite senare.
När det blir höst eller kallt här så ska jag försöka komma över till andra sidan. Annelie ska hjälpa mig, det är inte alls för att jag inte trivs här för det gör jag verkligen, visserligen har jag bara varit här en vecka så det är kanske lite för tidigt att säga. Men än så länge har det varit supersnälla. Men ni vet ju hur jag är? Eller???. Jag vill ha sol.
I fredags var jag på studio 54. Ni har säkert hört talas om det, i alla fall läst om det. Många kändisar brukar vara där, men jag såg inte en enda snyft. Annika var avundsjuk. Hon sa hela tiden, det är inte rättvist att du ska gå på studie 54, du har ju bara varit här i tre dagar och jag har varit här i åtta månader och fortfarande inte satt min fot där. -Usch så orättvist.
Hon skulle sitta barnvakt för Betty är ju i Japan.
Jag ska sitta denna helgen 20:e till 21 maj
Jag var där med Lilian, det är våran granne. De har två tjejer i min ålder. Den ena heter Belinda och den andra Lilian. Vi hade dö kul och vad fint det var. Ett jättestort dansgolv och ovanför det hade de ett smalt dansgolv som de körde fram och tillbaka med. Dö mysigt. När det var en känd låt det spela, spelade upp videon på en stor vägg. Där var en stor läktare som man kunde sitta och titta ner på dansgolvet.
Det kostar egentligen 18 $ vilket jag tycker är skitdyrt men Lilian hade ordnat ett frikort och då behövde man bara betala 4 $. Det är mer i min stil. Man kunde inte smita in. Synd va?
I söndags 15 maj var vi inne hos Lowel (Det är grannarna) på ett party, jag kunde inte äta det som bjöds. Men de ställde sig och gjorde bakad potatis och en stor biff. Det tyckte jag var jättesnällt.
Annika, Annelie, Lilian och jag har börjat med Jane Fonda workout vi är i källaren och gud vad kul vi har. Jag och Lilian ska fortsätta att göra det varje dag när de andra har åkt.
Jag brukar vara ute och gå. Här är ett jättefint område. Här ligger många båtklubbar. Vilka fina båtar det är, riktiga miljonbåtar, om det räcker. Här ligger en park som går ända ner till havet. Men det är förbjudet att bada där, antagligen för att det är så stora stenar och hade det gått att bada där, så hade det säkert varit en klubb som hade lagt beslag på den. Jag skulle gärna vilja gå med i en sån här klubb. Det har Swimming pool, tennisbanor med mera. Men Billys sa att det var dö dyrt 700 till 2500 $ för hela familjen plus barnflickan. Så det blir inget med det.
Annika och Lilian har slutat på det gymmet det gick på, det var visst något skumt. Men det ska öppna ett här inne i New Rochell kanske jag börja gå där. Den tiden och den sorgen som sagt va.
Jag har en egen bil, gissa vad för sort? Jo, en Toyota men inte samma modell som våran. Men det är ju ändå nästan samma att köra. De betalar alla reparationer och jag får själv betala bensinen och så får jag tvätta den, men det ska nog inte vara så svårt.
Mitt arbete är inte överansträngande. Jag ska köra Patrik till skolan tre gånger i veckan, tvätta ska jag göra två gånger i veckan, man behöver inte hänga upp den utan bara slänga in det i torktumlaren. Jag behöver bara stryka skjortorna. Huset ska dammsugas två gånger i veckan, torka av allt med vatten en gång i veckan städa upp i mitt och Patriks badrum och laga maten, jag tror det var allt.
Mitt sticke går bara fint. Jag har gjort färdigt den randiga, jätte fin blev den. Den rosa västen blir också fin. Det är dö kul att sticka noppig patent. Mamma det tycker jag att du ska prova, det är inte alls svårt.
Något som jag tycker är superjobbigt är att de bolmar som borstspindlar. Jag får ont i huvudet på kvällarna och jag tror att det beror på denna inpyrda rökstanken.
Har fått mitt brev. Jag trodde faktiskt att ni skulle ha skrivit ner ett par rader men där var inget snyft men det kommer väl hoppas jag. Jag har skrivit kort och skrivit kort till de flesta. Det tar aldrig slut. Men sen kommer det säkert mycket brev till mig.
Billy tycker att jag ska prata mer. Men jag tycker det är pinsam. Men man kommer väl över det. Annika och Billy retar sig hela tiden med varandra men det är bara på skoj.
Nu när vi satt och tittar på tv ringde telefonen. Det var till Billy han kom ut och berättade att en 15 årig tjej hade hängt sig i badrummet. Hemskt va, det var ett par goda vänner till dem.
Jag vet inte om jag berättade i förra brevet om jag gjorde det för ni läsa en gång till. Billy känner en läkare. Han ringde till honom och fixade papper på alla sockerimitationer som jag inte kan äta. Jag kunde gå med i en klubb om jag ville, det är som hemma. Det skickar ut information till en. Det var olika mat schema med. Jag har gått ner i vikt för jag äter inte så mycket bröd som hemma och min stora mage har nästan gått bort. Ni får hälsa alla jag känner och jag hoppas att jag snart får brev ifrån er. Sköt om er allihopa. Vi hörs snart igen.
Jag älskar er alla
P.S. Snälla skicka den tjockaste svarta dagbok ni hittar.
------------------------------------------------------------------------------------
Brev från mina föräldrar
Brev nr 2, 24/5-83
Hej Christine
Jag hoppas att du har det bra, vi mår bra, men jag är lite trött efter Danmarks resan. Vi åkte klockan 7 på kvällen och var inte hemma förrän klockan 4 på natten
Det blåste, nästan stormade så vi visste inte om vi skulle ge oss iväg, men det gick bra. Det gungade inte alls.
När båten skulle gå från Grenå vid 11:30 tiden började det regna och blixtra, åskan hörde vi inte för musikens skull. Vi fick jättegod mat, resan var mycket lyckad.
På pingstdagen körde vi till morfar och mormor. Morfar har ont i sitt ben igen, han kan inte gå på det, han ska till doktorn nu i veckan.
Nästa vecka skulle de åka med farmor och Hjalmar till Tyskland och vara där i fem dagar.
Denna veckan är farmor och passar Max, Karin och Bengt åkte till Kos i Grekland.
Igår cyklade pappa och jag en lång runda till Tågarp, Harslöv och Vadensjö, det känns i benen idag. När vi kom förbi Berglunds så att Inger och Pia på trappan och repa upp en jumper. Pia skulle sticka en ny innan hon åker på lördag, allt i sista minuten.
Fick du färdig din randiga innan du var framme i New York? Hur långt har du kommit på den andra? Har du kollat upp om de har någon symaskin? Har du lagat middag till dem någon gång eller du och Annika hjälps åt med allting.
Några dagar efter du hade åkt kom pengarna från Kas 8 dagar. Det stämde. Du har också fått inkasso betalningskort från två läkarbesök som du inte hade betalt. Man fick först betala 60 kr sedan 70 kr som straffavgift, jag har skickat in pengarna.
Har du skrivit något kort till dem i Boston eller den adressen som du fick av Olle? Har Mannings sagt när de skulle ha semester eller vart de skulle åka?
Joakim och Helen har varit hemma hos oss nästan hela pingsthelgen.
Jag ska börja jobba klockan 13 idag så jag skickar brevet då.
Ha det så bra lilla Christine och var rädd om dig. Vill du ringa hem nån gång så ring collekt
Kära och varma hälsningar
Från mamma.