Florens Santa Maria del Fiore

Under 1400- och 1500-talet blomstrade Florens som centrum för konst, vetenskap och filosofi. Mäktiga familjer som Medici-familjen finansierade konstnärer och tänkare, vilket gjorde staden till ett kreativt nav. Här verkade genier som Leonardo da Vinci, Michelangelo och Sandro Botticelli och här var vi, strossandes runt på gatorna, sög in atmosfären och upplevde historian.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En av de starkaste upplevelserna i Florens var utan tvekan katedralen Santa Maria del Fiore. Den dyker upp nästan oväntat när man går genom stadens gator – plötsligt står den bara där, enorm och nästan overklig.

Det första jag lade märke till var fasaden, med sina detaljer i vitt, grönt och rosa marmor. Det är svårt att förstå hur mycket arbete som ligger bakom varje liten del. Men det som verkligen fångar blicken är den stora kupolen, designad av Filippo Brunelleschi. Den känns nästan omöjlig när man ser den – som att den trotsar fysikens lagar.

Jag gick även in i katedralen, och kontrasten var tydlig. Utsidan är väldigt detaljrik och färgstark, medan insidan är mer enkel och stillsam. Det gav en lugn känsla, nästan som att staden utanför försvann för en stund. När man står inne i katedralen Santa Maria del Fiore och tittar upp mot kupolen så är hela taket var täckt av en enorm målning.

Målningen föreställer Domedagen och är skapad av Giorgio Vasari och senare färdigställd av Federico Zuccari. Ju längre jag stod där och tittade, desto fler detaljer upptäckte jag. Scener av himmel och helvete, änglar och människor i rörelse – allt i starka färger som fortfarande känns levande trots sin ålder.

Att stå där inne och tänka på att byggnaden började uppföras redan på 1200-talet känns märkligt, vilken byggnads konst de besatt då. Jag tror inte att man skulle kunna bygga så här idag, av många olika anledningar.